2012-06-14

Min kära anonymitet...

Jag värnar så om min anonymitet men jag tror att den är på väg att försvinna.  

Tidigare valde jag att nämna att jag bloggar för några få personer men var även tydlig med att den var anonym just för att jag vill kunna vara öppen och få vara ifred. Vad min blogg heter har jag aldrig nämnt men om man vet vad man ska leta efter är det inte svårt att hitta den.

Ja, det är en offentlig blogg helt utan lösenordsskydd eller liknande men jag ville att jag själv skulle få välja vem av dem jag känner som jag delar den med. Jag vill inte att folk i byn där jag bor ska hitta den, den är här jag vill ha mitt privatliv ifred.

Nu är det ju så att det räcker med att en person får syn på den och sen är det kört, det finns inget sätt att backa. Enkelt sagt så vill jag inte att de personer jag springer på inne på Ica, ska veta vad jag tänker och hur jag mår utan att jag själv väljer att säga det face to face.

Jag vill ha distans och slippa hamna i allt det snack som redan far omkring, allt skvaller och annat hittepå som präglar lantlivet.

Jag är så rädd att jag ska förlora bloggen, friheten den ger. Redan nu är jag försiktigt med vad jag väljer att skriva och inte skriva just för att jag vill vara ifred här i verkligheten. Det vore så trist om jag skulle behöva vara än mer försiktig. Och jag vill skriva jag tycker att det är roligt och givande, jag trivs här på nätet...

Bloggstatistiken visar att många läsare kommer från just min del av landet och jag undrar lite vad det beror på. Nu har jag har inte gjort några djupare ip-sökningar, troligen för att jag rädd att se vad de visar.

Det kan även vara så att jag låter paranoian ta över.

Dels så är det väl egentligen ingen här som bryr sig om mig och mina tankar och vad spelar det i så fall för roll i det stora hela? Kanske ingen. Men det enorma kontrollbehov jag har gör att jag vill veta.

Inser att jag inte skulle ha talat om för någon här men när något tar så mycket tid som bloggen ändå gör var det svårt att låta bli. Önskar ibland att det gick att backa och radera.
- vs -

2 kommentarer:

  1. Isch.
    Det här Internet, på gott och ont...

    SvaraRadera
  2. Om jag skulle blogga så skulle jag också välja anonymitet. Men som du skriver så finns ju risker. I ditt fall som storstadsbo till liten by så behövs ju distans om man inte älskar att stå i centrum.
    Tror att du och jag tänker rätt lika om integritet.
    Sköt om dig!

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!