2012-09-29

AmmaMamma?

Funderar på om det är dags att sluta amma.

Som det är nu så är det främst nattamning som gäller, eller amning ska jag väl inte kalla det även om det kommer mjölk, snarare så används mina bröst som Litens napp. Om jag ammar dagtid är det främst när vi är på besök hos någon eller om vi åker bil.

Tror inte att Liten behöver mjölken längre och jag börjar känna mig färdig.
Vår nyfödda tjejs huvud var mindre än mitt bröst.
Med största sannolikhet är Liten min sista bebis så känns det som en stor grej att sluta amma. Jag kommer aldrig mer göra det och det är lite sorgligt.

Eftersom det mest handlar om tröst och sövning blir det ett beslut som måste fattas. Jag tror inte att det kommer gå av bara farten som det gjorde med de andra två. Då blev det en naturlig nedtrappning som ingen riktigt reagerade över och plötsligt hade vi slutat. Väldigt smidigt, inga stockningar eller beslut som behövde tas, det var mer naturen som hade sin gång.

Att amma sitt barn är så stort. Även om det tidvis har varit både fysiskt smärtsamt och jobbigt så har det helt klart varit övervägande mysigt och något jag är glad att jag fått dela med mina barn.

The end of an era. Nästa gång jag får uppleva ett släktskap till en nyfödd bebis är när/om jag blir mormor. Eller farmor. So very cool!
- vs -

2 kommentarer:

  1. Ååå.. lite vemodigt förstår jag. Jag har oxå vad jag tror är min sista bebis och det känns så himla märkligt att göra allt en sista gång. Ska jag inte få vara gravid mera, inte få upp ett nyfött barn på magen, amma osv.. Samtidigt är man ju så tacksam att man fått det man har.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vemodig är verkligen rätt ord!

      Känner samma, är så tacksam för allt jag fått och får uppleva tack vare mina barn. :)

      Radera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!