2012-11-14

Att tveka

Det är lustigt hur lätt det är att drömma och hur svårt det kan vara att gripa drömmen om den faktiskt blir verklighet.

Det har hunnit gå många år sedan jag började drömma om ett eget hus, en bostadsrätt eller en stuga. Bara det att den skulla vara i min (vår) ägo var själva poängen. Möjligheten att själv bestämma precis hur jag ville ha det, ta ner en vägg om jag nu skulle vilja det.

Fram tills nu har vi alltid varit fria att göra som vi vill. Inga band. Familjebanden självklart, men vi har inte varit fast på någon plats.

Om vi av någon anledning skulle vilja flytta så kunde vi göra det. Tre månaders uppsägningstid för lägenheten men annars är det bara att dra vidare. Jag har gillat den känslan. Friheten.

Idag skrev jag och min man under banklånet för huset. Det är förbannat läskigt och jag är väl lite sen, men nu börjar jag tveka. Bli rädd. Få lite lätt panik. Kalla fötter.
Från och med nu kommer vi vara i beroendeställning.

Jag hade ett mindre studielån innan jag träffade min man, han hade inga lån. Betalade av studielånet snabbt och efter det har vi varit helt befriade från lån och dyra krediter.
Nu har vi ett stort lån som kedjar fast oss här i byn.

Är det nu jag blir vuxen på riktigt? Med huslån och framtida avbetalningar? Ekonomiskt skyldig och bunden till en plats, en byggnad, en bank?

Om tolv dagar fyller jag 37 år. Det är helt klart dags för mig att skärpa till mig, men ett äktenskap och tre barn var en tårtbit i jämförelse med det här.
- vs -

3 kommentarer:

  1. Ja du. Nu är du MEdELålders och vuxen och helt körd! :-D
    ....frihet i all ära, men trygghet är bättre.
    Säger hon som tvekar inför att äga halva vårat hus på papper....vi är ju gifta så det är mitt. Men det där formella. Hjälp.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heeeeelt körd! haha :D

      Får satsa på det nya konceptet TRYGGFRIHET, vad det nu skulle innebära men det låter ganska trevligt...

      Kram

      Radera
  2. Spännande, vi kände precis samma sak när vi köpte vårt första hus...kram Diana

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!