Liten äter fortfarande nattetid och vissa nätter tror jag att hon äter i stort sett hela tiden. Visst sover jag medan hon ammar men jag sover lätt och i en obekväm vinkel. När hon somnat om försöker jag försiktigt ta loss henne och lägga mig bättre. Det tar en stund för jag är så rädd att jag ska råka väcka henne och behöva börja om från början igen. I natt var en sådan där natt då det inte blev mycket sömn för min del. Därav tröttheten.
Eftersom jag vet att det handlar om en begränsad tid av mitt liv så tar jag nattamningen. Hon snuttar väl mest och använder mig som napp och det är ju inte vårt smartaste val som föräldrar men nu blev det så. När det är natt så är både jag och pappan trötta och ingen orkar direkt ta tag i någon vaggning. Då är det enklast att låta henna äta.
Hon vill fortfarande inte ha napp trots idoga försök.
Stor vägrade napp och snuttade nätterna igenom och jag minns inte hur länge det pågick. Vi avbröt det iallafall genom att hennes pappa tog över nattandet och tog kilometerlånga vaggningspromenader i vår lägenhet.
Mellan ville ha napp. Hurra! Det gjorde att han sov bra, även om jag ammade honom till sömns så var det bara att ge honom nappen om han vaknade under natten. Mycket smidigt. Napp is the shit.
Liten, jo hon äter och äter... En rultig liten bebistjej som mår bra. Tror att vi får köra samma nattningsgrej med henne men det får vänta tills vi är hemma igen. Rutiner funkar inte riktigt när det är semestertider och jag tycker att en stor del av just semester är att slippa passa tider och följa rutiner.
- vs -
