2013-02-09

The young one diktade såhär:

Jag hittade en dikt jag skrev under mina delvis plågade tonår. Det lustiga är att jag minns att jag var väldigt stolt över just den här och tyckte mycket om den men när jag läser den nu blir jag så full i skratt. Vad har jag skrivit egentligen? Det är ju bara en massa ord?!

En doft av galenskap

Där går hon
Under en oskyddad himmel
Hon bär en korsett av rädsla
Hon lever i ett glas av sammet
Lika levande som ett djur i fångenskap

Hon gråter
I sin bur av tankar
Hon är ett dödfött barn
Inuti ett skal av slemhinnor
Lika levande som en torkad tår

Hon bär en korsett av sorg
Hon kvävs av tystnad
Gömd i ett hörn av förträngning
Lika ensam som hon aldrig varit

Det verkar som att jag gillade att liknelser. Visst, ett par av meningarna kan jag fortfarande tycka om och förstår vad jag ville ha sagt. 

Men det mesta är svammel. Ett glas av sammet?

Den lätt förvirrade och tydligt uppmärksamhetsgastande unga tjej jag var en gång, undrar vad jag skulle tänka om jag träffade henne idag.
- vs -

10 kommentarer:

  1. Jag brukar titta tillbaka och läsa sånt som jag skrev i min tonår, ibland är det riktigt hemskt att läsa.. :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, det är en blandning av sorg, obehag och ändå lite blyg tillförsikt när framtiden ordnade upp sig.

      Radera
  2. Du skulle nog klappa henne snällt på huvudet, tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du nog helt rätt i, skulle nog ha försökt mig på en kram också.

      Radera
  3. Äh, vem fasen har inte sånna gamla dikter och dagböcker liggande !
    Jag både skrattar åt och skräms av mina egna ord när jag läser dem nu flera år senare ;)
    haha... ska jag sluta lägga upp recept ? ;)
    Jag ser ju bakandet som en terapi, och tack och lov slukar kollegorna det jag har bakat så jag slipper !!
    Kram på dig !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att jag inte har bakning som terapiform för jag skulle helt klart smälla i mig allt själv... Det gör jag iofs ändå...

      Kram

      Radera
  4. Det är faktiskt FÖRSTA gången som viggo haft en kompis här utan att någon förälder stannat kvar, men det gick hur bra som helst ! Killarna lekte och verkade ha hur kul som helst ihop :)
    Och som du säger - 2 var fakiskt inte jobbigare än 1 - snarare tvärtom !!
    Har du vägarna förbi karlstad så får du hojta till för då LOVAR jag att bjuda på fika !!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Jag tycker om din dikt.
    Kram.

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!