2013-03-21

Att sakna

När vi flyttade hit så lämnade vi inte bara Stockholm utan även närheten till allt. Tillgängligheten. Det är väldigt lätt att ta sig till och från Stockholm, med flyg, tåg, buss osv. Kommunikationerna är goda eftersom huvudstaden är en knytpunkt. Såklart.

Där vi bor idag finns det knappt någon kommunal trafik. Det går två tåg/dag och lika många bussar. En på morgonen och en på kvällen.

När man bor här bör man ha bil, och körkort till bil. Annars är man ganska låst.

Det visste vi innan vi flyttade hit och accepterade det som en av nackdelarna med flytten. Vad jag inte tänkte på, troligen för att det var för jobbigt, var att de sämre kommunikationerna även innebar svårigheter att träffa de som bor kvar i civilisationen.

Det är en av de saker jag blundar för eftersom jag annars blir för ledsen. Jag saknar mina syskon, min familj, mina vänner. 

Att ta sig till dem, de olika platser de bor på, innebär minst en hel resdag och det finns ingen rak väg. Jo, med bil men jag har inget körkort. Det krävs då att hela familjen reser och det är svårare med ledigheter.

Jag fantiserade om hur jag ibland skulle ta en flyg- eller tågresa med ett eller flera barn och hälsa på hos de jag tycker om men jag tänkte inte färdigt. Tänkte inte på att det blir många byten både med flyg och tåg och att det ska packas bilstol, barnvagn och vanlig packning. Och barnen då förstås.

Om jag och Liten exempelvis skulle hälsa på mamma/mormor skulle det se ut såhär:

- Tåg härifrån byn till närmaste stad, ca 2 timmar. 
- Buss till den lokala flygplatsen, ca 30 min.
- Flyg till Stockholm, ca 2 timmar.
- Flyg från Sthlm till den stad närmast mamma, 1,5 timmar 
eller
- Tåg från Sthlm till samma stad, 4 timmar.
- Därifrån skulle vi säkerligen bli hämtade med bil för 30 min vidare färd ut i skogen (bilstol).

Eller

- Tåg härifrån byn till närmaste stad, ca 2 timmar.
- Tåg till en annan stad för byte, ca 2,5 timmar.
- Tåg till staden närmast mamma, ca 2,5 timmar.
- Hämtas med bil, 30 min till skogen där mamma bor.

Det ska dessutom klaffa med tider för byten och sist men definitivt inte minst så ska Liten gärna vara nöjd med en hel dags resande. Och mamman ska bära barn och grejer och vara glad och nöjd för att inte resan ska bli ett litet helvete. Och så ska det hela betalas för.

Jo, jag vet att jag tar ut en del i förskott och visst kan det verka som att jag tänker negativt men jag tror faktiskt att jag snarare ser det hela realistiskt.

När barnen är större så blir det lättare förstås, då krävs inte de otympliga bilstolarna och de kan stå ut under långa resor på ett annat sätt. Det kommer bli bra men idag är en dag då jag saknar, och längtar. 

Tur då att de vill komma till oss. Om en dryg vecka kommer en av dem jag saknar allra mest.
- vs -

4 kommentarer:

  1. Inte roligt alls att inte kunna umgås med sina nära och kära när som helst, när det är så bökigt och omständigt att ta sig nånstans :/

    SvaraRadera
  2. Usch då, inte alls roligt men man får försöka göra det bästa av situationen :-)

    SvaraRadera
  3. Tack så jätte mycket för gratulationerna i min blogg!! :)

    SvaraRadera
  4. Åh tackar! Ja tiden bara rusar iväg när man har barn verkligen man hinner knappt reflektera över tiden som går, utan det rullar på;)
    Vart bor ni? Vi bor i Uddevalla på bästkusten;)

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!