2013-10-30

Plötsligt händer det!

Mellan har alltid varit väldigt dålig på att vara förkyld. En snorig näsa kunde skapa panik med skrik och gråt var ingen ovanlighet. Jag vet att jag ofta tänkt att han kommer bli den där vuxne mannen som "när en kille är riktigt förkyld..." och skämts lite.

Att han vägrat snyta sig, annat än att dutta med lite papper under näsan har naturligtvis förlängt hans förkylningar, han har ofta kräkts och varit täppt så han sovit sittandes flera nätter i sträck.

Vi har övat med honom och efter en lång tid har han till slut låtit oss vuxna snyta honom även om det varit ytterst motvilligt.

Gissa om jag blir imponerad inatt. Han är förkyld, igen, och hostar en hel del men klagar inte. Så hör jag honom klättra ur sin säng och tassa iväg, jag förväntar mig att han ska komma in till oss och be om hjälp med vad-det-nu-är-han-ska göra men han går istället in i badrummet.

Där snyter han sig många gånger, kissar, tvättar händerna och kommer sedan in till mig och undrar om jag kan ordna en kopp the så han kan lindra halsen. Blev så stolt över hur han löste det själv och känner att han blivit stor. Äntligen!

Snart sju år och ett för honom enormt framsteg som kommit oerhört lägligt eftersom en ny liten människa kommer ta en stor del av hans föräldrars uppmärksamhet framöver.
- vs -

3 kommentarer:

  1. Åh så duktig och stor! Vilken härlig känsla det måste vara :)

    Tack! Det är riktigt gott :) Ha en fin kväll <3 Jennie

    SvaraRadera
  2. Duktig liten kille :) kram Diana

    SvaraRadera
  3. Vad roligt! Vad häftigt! Tänk att de plötsligt inte...behöver oss...på samma sätt längre... coolt! Men liiite sorgligt ;)

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!