2013-10-05

Så kom mörkret...

När jag vaknade idag, eller vaknade är väl att ta i, när jag tog mig ur den 
hackiga slummer natten bjudit på så var jag inte riktigt där. Att inte kunna andas och därmed inte sova sammanhängande på lång tid tar på krafterna och jag tog slut idag.

Den ostoppbara gråten kom och gör mig som alltid fullständigt urlakad, ensamhetstörstande och kall. Vill bara vara ifred och låta tårarna göra sitt jobb men det är svårt med en familj tätt inpå. Försöker gömma mig i badrummet men barnen knackar på, jag ignorerar dem eller blir arg, försöker dämpa mina känslor. Det är konstigt hur man i ett slags känslomässigt vakuum ändå får dåligt samvete och skuldkänslor. Tom på känslor men ändå känslig.

Överhuvudtaget så är den hormonella påverkan en graviditet innebär en ansträngning för ett redan, ska vi säga, skört psyke. Den fysiska delen är en sak medan det mentala, i mitt fall, visar sig som ångest och den trötthet det i sin tur ger.

Drömde om en massa förlossningar inatt, skrämmande, olyckliga förlossningar som gör att jag bara vill fly. Jag vill ha mitt barn av hela mitt hjärta men bävar så inför det jag absolut inte kan kontrollera tar över. Vill inte föda. Vågar inte. Kommer inte hinna. Allt går snett. Allmänna katastroftankar helt inriktade på graviditetens avslutning och jag vill bara bli av med dem. Jag kan ju inte styra det överhuvudtaget så att oroa mig är verkligen lönlöst.

Inser dock att det var längesen jag hade min senaste svacka och det är bra och jag är rätt säker på att jag känner mig som vanligt imorgon igen, med eller utan sömn.

Mitt i alla tårar, trötthet och uppgivenhet så hör jag under hela dagen samma mening i huvudet, om och om igen och det gör det svårt för mig att ta mig själv på allvar.

"What does the fox say, ahiahiahiahiahiahuu..."

Så tack för den Ylvis, för att ni håller mig stadigt mellan ro och vansinne.
- vs -

3 kommentarer:

  1. Storastora kramar till dig!!! <3
    /Suzi<3

    SvaraRadera
  2. Men fy också! Har en vän som ska ha barn nu nästan när som helst och hon är också LIVRÄDD för förlossningen. Har fått fara och prata och kommit överens om att det är bäst att starta igång den så dom har koll på vilka läkare och barnmorskor som är där.

    Kan ni inte fara och bo någonstans närmare förlossningen sista tiden?

    Kram

    SvaraRadera
  3. Kärlek till dig, min vän, mår du bättre om jag säger att jag tog en krasch också här nyss, och jag är bara trött, inte det minsta gravid... Kram ♥

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!