2014-12-16

Tick Tack Dåliga Människa...

Medan tiden rinner iväg försöker jag återfå den julkänslan jag hade i november. Även om vi pyntat och tänder adventsljus så är jag inte riktigt där.

Två av barnen har firats med tårta och kalas, ett kvar att fira på söndag. Då är det plötsligt fjärde advent och två dagar kvar till julafton. Bloggen halkar efter, det är mycket annat som drar i mig och tiden räcker inte till. Heller.

Jag har svårt att somna på kvällarna, trots att jag är dödstrött, och då börjar jag tänka. Sådana där tankar som är jobbiga, som ger ångest. Från min tonårstid, jag inser saker, får en ny synvinkel som gör att jag får ont i magen. 

När jag tillåter mig själv att gå igenom händelser och relationer från förr förstår jag att jag ofta haft skygglappar på mig. Jag har varit dum. Med dum menar jag osjysst. Taskig. Svikit. Men då förstod jag inte, då gjorde jag inte fel. Det var inte med mening.

En vän från högstadietiden har synts en del i media den senaste tiden vilket fått mig att tänka på min och hennes relation. Hur den slutade.

Vi var bästisar i några år, umgicks jämt och alltid. Var supertajta. Och jag har trott (inbillat mig?) att vi liksom gjorde slut, om det inte var hennes fel, så var det åtminstone ett gemensamt val. Nu inser jag att det var jag som dumpade henne. Fult. Jag träffade en annan kompis och dumpade henne. Så fult.

Eller är det så att jag efterkonstruerar? Men varför skulle jag hitta på något där jag är en dålig människa. Verkar puckat.

En pojkvän jag trott var elak och dumpade mig inser jag efter att ha tänkt igenom hur det avslutades, att det återigen var jag som svek. Jag dumpade honom inte direkt utan indirekt, fult.

Nu är det nu och egentligen spelar det ingen roll, alla har gått vidare, men jag kan inte låta bli att skämmas och undra om/hur jag lurat mig själv på fler sätt.

Önskar att jag inte gläntat på den dörren men nu är den öppen och rannsakandet har börjat. Jag hoppas bara att det kommer något gott ur det annars är det bara mer meningslös ångest.
- vs -

6 kommentarer:

  1. Var rädd om dig... det förflutna låter sig inte ändras, blicka framåt nu.
    Du är en underbar person idag i alla fall, och jag är så glad att fått lära känna dig ♥

    Grattis till vinsten hos Liniz, jag ville ju ha Bamse-filmen, fniss
    Kram på dig.
    Vinka hejdå till alla gamla spöken från förr.

    SvaraRadera
  2. Jag vet precis hur jobbiga dom där tankarna kan vara,
    men jag tror faktiskt att det kommer något positivt ur det i slutändan !
    KRAM

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  4. Alla vi har väl våra ungdomssynder? Jag har inte heller varit en ängel. Långt därifrån. Sagt och gjort mindre snälla saker, men det var liksom inte meningen att det skulle bli så.

    Men idag är jag "vuxen" och vet bättre. Jag har dragit lärdom av mina "misstag" och blivit den jag är idag. Och det blev väl ganska bra ändå ...

    Och vet du, jag tycker att du är toppen! <3
    KRAM

    SvaraRadera
  5. Well, den som är perfekt kan kasta första stenen... Vi har nog alla gjort saker som vi ångrar idag. Man växer och lär genom erfarenhet och misstag. Men jag erkänner att även jag kan emellanåt ligga sömnlös och grubbla över oförrätter jag gjort mot andra i ungdomens dar, oavsett om jag gjorde dem medvetet eller inte. :/

    SvaraRadera
  6. Så där kan jag också tänka och fundera. Men för att tänka lite positivt så hade du kanske inte varit där du är NU om det inte blivit som det blivit DÅ... ;)

    KRAM på dig

    SvaraRadera

Kul att du tittade in här, om du lämnar en kommentar är det lätt för mig att hitta tillbaks till dig!